kom,
ett tillfälle för mig att publicera utkastet som jag gjorde i augusti!
Och att det passade i säsongens allra första;
Var inte säker på att jag nånsin skulle publicera det men i dag känns det bra :)
Nån gång kommer jag (kanske) att publicera det här inlägget!
Gillar ju inte att skriva för mycket om mitt, privata,
och ännu mindre, tråkiga saker
Men jag tänkte;
Jag vänder på det istället:
Jag vill hylla och minnas!!
Hylla trädgården!
Och allt den ger...
Sommarn som gick var väldigt annorlunda, minnesvärd
och,
tyvärr känsloladdad och sorglig!
Min svärmor blev sjuk och inom 3 veckor gick hon bort
i mitten av juni,
i den där "jävla sjukdomen"
Kommer, alltid att minnas!
Tack,
trädgård för tröst!
Efter några veckor var det ju dax för,
Tusen Trädgårdar,
bättre terapi finns inte!
-Full fokus på trädgården!
Syskonen valde att ha minnesstunden i trädgården!
...den vackraste,
en Högsommardag!
Fina känslosamma sånger med Kusin Jessica
Kunde inte valt en bättre plats!
Vill hylla trädgården!
Inte bara plats för rabatter och blommor,
En trädgård,
en håv!
Fjäril och äpple-fångare :D
Ett kärleksminne!
älskade,
I den där jävla sjukdomen!
Min vän,
min följeslagare och bästa polare!
Var alltid med,
alltid lös,
gick aldrig utanför tomtgränsen
världens skönaste hund!
Den dagen kommer jag alltid att minnas...
dessa minnen!
Denna sorgliga sommar 2016
kommer jag alltid att minnas...
Inte som min bästa,
men minnas...
För alltid!
Och i trädgården är det Okey,
att minnas...
//Veronica
Känner med dig! Med er båda!
SvaraRaderaKram
Trädgård är verkligen inte bara trädgård!
SvaraRaderaKram
/Anette
En stor Kram /Marika
SvaraRaderaÅh,mina tårar rinner för jag vet precis hur jävligt det känns. Tur vi har alla roliga och fina minnen kvar efter våra 4fota vänner. Hoppas du fått en ny följeslagare. Kram och trevlig helg. Å
SvaraRaderaSå skört livet är - det är verkligen här och nu som gäller. Tack för att du delar med dig av det svåra. Så skönt ändå för dig mitt i sorgen att trädgården kan trösta och dela minnen.
SvaraRaderaHa det så gott !
Kram/Isa
Ja, din sommar 2016 har varit jobbig. Och, så som du påpekar, finns ändå trädgården där som avleder tankarna en stund i varje fall.
SvaraRaderaMen:
Förtvivlan är ett alltför stort ord,
men jag vet inte … Ty sorgen är
obotlig, den går aldrig över
Därav dess styrka, dess bördighet för det
som ännu inte förstörts inne i oss
Den som inte har sorgen har intet
Den som inte har sorgen kan ta sig till
med vad som helst. Med vem som helst!
Den som inte har sorgen har aldrig förlorat någonting,
aldrig ägt någonting.
Smärtan och försoningen
finns inte hos den som aldrig har haft sorgen. Och dikten
växer bara ur sorgen, ur den sorg
som beretts ett rum i glädjens hjuls nav
och där klarnat till blick och förståelse
Claes Andersson
Jag hade ett orimligt sorgeår 1997. Man lär sig att leva med det.
Kram! Anja
Vilken tur att det passade in! Lilla vännen som får njuta av trädgården en sista gång så enkelt och vackert att jag blir gråtfärdig.
SvaraRaderaHa en fin helg!
En trädgård eller naturen i sig självt är en otrolig skatt att hämta energi i när man är inne i svåra perioder i livet.Ha det gott/Margareta
SvaraRaderaDet här forumet kan gott vara öppet för alla känslor. I det växer förståelsen och gemenskapen. Vi alla drabbas olika olika år. Livet är inte alltid en dans på rosor även om det handlar om trädgårdsbloggar ( lite vitsigt utryckt)
SvaraRaderaBeklagar er och hoppas på ett bättre år 2017.
Kram Luna
Massor av kramar till dig fina Veronica. Sorgen kommer alltid finnas med men de vackra minnena kommer leva starkast! ❤❤��
SvaraRaderaKram,
Anna-Karin
Men så fint med minnesstund i trädgården. Ja trädgården är verkligen till tröst, där kan man få utlopp för känslor. Jag tänkte inte heller skriva om min svärmor, det bara blev så. På sista bilden ser ert orangeri ut som ett tempel, vackert.
SvaraRaderaKram
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera"Den där jävla sjukdomen" , jag hatar den och det den för med sig.. jag gillar inte att hata, brukar inte hata.. men den tar så många runt omkring oss som betyder så mycket. Som tur är så kan våra trädgårdar ge oss tröst, låta oss bearbeta sorgen, få oss att minnas.
SvaraRaderaKramar till er!
Så fint du skriver, kram. Ja, trädgården är en vila för många tankar och känslor.
SvaraRaderaKram
Åh!
SvaraRaderaJa, i hagen kan man også minnes.
Klem
Min favorit!
SvaraRaderaHar förstått att 2016 inte var något bra år för dig, och nu förstår jag varför. Stora kramar till dig! Elin
SvaraRaderaTänk att en så fin, varm och lång sommar kan kännas så sorglig med två så hemska dödsfall. Nej usch, det måste ha känts fruktansvärt. Så skön att trädgården kunde skänka dig ändå så mycket tröst...
SvaraRaderaLåter som en slitig sommar oavsett find väder. Men vackert att kunna hålla minnesstunden i trädgården tänker jag. Och skönt att trädgården ger dig tröst.
SvaraRaderaKram, Carina
Det var et vakkert skrevet minne. Så sårt men likevel så fint. Håper du får mange fine stunder i hagen fremover. Hilsen fra Liv.
SvaraRaderaHej Veronica!
SvaraRaderaTack för att du delat med dig så fint med dina minnen och dina underbara foton. Tänk vad mycket man gräver ned i sin trädgård - jag mina demoner efter sk-tdagar på jobbet...Vackra blommor spirar i dess väg, och ibland någon maskros och ngn tistel... Lördagskram!
Hälsningar
AnnA
Tack för att du berättar. Tungt, men den lille räddar dig. Så gullig!
SvaraRaderaVilken skatt!
Kram
Marta
Du ger mig gåshud från tårna till nacken av dina ord. Två sådana avsked på så kort tid! Det är ju just tid som behövs för att man ska kunna anpassa sig till det nya. Tänk vad en trädgård då kan skänka ro och terapi och framtidshopp.
SvaraRaderaTack.
Och mitt i allt blir jag superinspirerad av dina fina rabatter. Måste börja föra lite anteckningar om vad jag vill förändra nästa år.
Temat Att Minnas var faktiskt ganska jobbigt för mig. Jag gillar inte att tänka tillbaka för jag saknar alla, både människor och djur, så vansinnigt. Samtidigt är man ju så glad över att man har så många positiva minnen - men det är dom som gör det så svårt. Jag skulle gladeligen färdas tillbaka till barndomen och uppleva allt och alla igen!
SvaraRaderaKRAM och tack för att du ville dela med dig dina både glada och sorgliga minnen!
KRAM - Susie
Ja, vad ska man säga! <3 Det är tur det finns kärlek och trädgårdsterapi!
SvaraRaderaStor stor kram
Hélena
Men åh, vilket känslofyllt inlägg... Lilla vovven, så sorgligt att förlora sin bästa vän så där... och så din svärmor, ja den där jävla sjukdomen... min mamma dog för 6 år sen, precis i slutet på maj, också efter 3 veckors visshet om att det inte gick att göra något..ibland går det så fort så fort, men jag hade också tröst av trädgården många gånger. Tur vi har den!
SvaraRaderaKram Gunilla
Så sorgligt, men ändå fint...
SvaraRaderaKram
Sitter här tårögd. Visste att det hänt sorgliga saker i sommar för dig men visste inte vad. Nu vet jag. Sänder mina varmaste tankar.
SvaraRaderaKramar
Anita
Uff, jeg har tenkt i hele dag på hva jeg skulle svare her.
SvaraRaderaStor klem til deg. ( )
Barnebarnet ditt er utrolig søt. Han er heldig som får vokse opp med en sånn hage.
Visst har vi en förmån att ta till när allt bara ramlar över en. Håller med om att det finns svåra sjukdomar men det finns dom som är ännu jävligare.Undrar om det någon gång finns nåt som tar kål på den..... Du skriver så fint om det som varit och det känns som du klarar det bra att gå vidare med ditt liv, det måste man ju göra ändå.
SvaraRaderaHa nu en fin och bra Adventsvecka
Kram Meta