Denna veckas tema: Plötsligt händer det!
Har funderat på om jag ska våga "sticka ut hakan"
eller inte?
Om jag verkar otacksam och snobbig!?
Plötsligt händer det:
Man blir kontaktad
Nå´n vill fota eller filma i trädgården!
Ouii! Man blir glad :D
Ens ego åker upp i topp
Vill nån fota i min trädgård?
- Jaa, tack!
Sen kommer den:
Oron!
Tänk om det regnar,
tänk om det inte blommar som det ska
och duger den verkligen?
Tänk om de blir besvikna?
Sen börjar det:
Jobbet!
Veckan innan som en galning!
Varje ledig stund,
Flexar allt man kan från jobbet
Kör på tills man stupar!
- Måste ju bli "perfekt"
Sen fixa fikat;
"Närbakat" och "Härbakat" fikabröd!
Självklart med något "Hemodlat" och "Ekologiskt"
Köpebröd hör lixom inte till...
Det kan ju vara så att de behöver pudra näsan!
Så,
"Sköna Hem": Släng er i väggen ;)
Pyntat och perfekt!
Inte ett dammkorn nånstans
Toaletten polerad från golv till tak
Tända ljus och en bukett blommor...
...sådär "naturligt"!
Sen kommer dagen D:
Man tar ledigt från jobbet!
Vaknar med hjärtat i halsgropen
inser resignerat:
-Kan inte göra något mer...
Plötsligt händer det...
...eller inte!
Sen ska man göra sig själv passande:Hjälp, jag har inga "snygga" trädgårdskläder!
-Mjukisbrallor och rutig jacka från Jula?
Duger det?...
...Nähe...
Sen kommer de:
Galet trevliga
Djupt "imponerade"
Fotar i massa timmar
Så roligt :D
Sen... efteråt:
Jag blir bekräftad...
Sen då...?
...Nå´t publicerat?
Nope...
...Nada!
Allvarligt:
Så jäkla trist :(
En speciell vän till mig fick reda på att
bilder från hennes trädgård,
publicerades
efter 5 år!!?
Hon sa: Fasiken, jag kunde varit på andra sidan
ju!!
Jobbar så hårt,
Förlorar lön,
Vill så gärna,
Är helt utmattad efteråt!
Jag menar inte att vara otacksam...
...Verkligen inte!
Skyller inte på fotograferna och skribenterna,
för,
det är djungelns lag som gäller för dem!
De är frilans och gör ett superjobb
Lyckas de sälja:
Good for them,
och mig!
Om inte,
Sorry for them,
och mig!
ett tips till dem är:
När ni kommer till våra trädgårdar...
...Vi,
som bara blir så jäkla tacksamma!
Som får en Ego-tripp men tyvärr ibland efteråt,
en Ego-dipp!
Är att:
Se till att få något sponsrat att ge oss...
...ett litet presentkort,
en liten pryl
en kratta eller ett förkläde!
...eller så:
Händer absolut ingenting!
Men då hade jag åtminstone fått :
Nå´t!
Jag är inte otacksam,
inte heller snobbig för:
Jäklar vilken snygg trädgård jag hade,
just där och då ;)
Och jag hoppas fortfarande:
PS, Nu har 19 personer kommenterat mitt inlägg och jag känner att jag måste tillägga lite...
Jag skriver alltid mina inlägg med en liten "blinkning" Så även detta!
Jag är nöjd och tacksam över min trädgård oavsett reportage eller inte. Har många besök och visningar av trädgården.
Och jag menar verkligen inte att klanka ner på fotografer och skribenter som gör ett fantastiskt jobb.
Jag vet, att ett reportage kommer att publiceras, förr eller senare men blir det inte så, Så blir det inte...
Men, hade jag vetat det jag vet idag så hade jag varit lite mer selektiv vem jag välkomnat och inte bara blivit "glad, nöjd och tacksam" och definitivt inte jobbat så hårt innan! DS
Suck ja jag vet vad du talar om ;)
SvaraRaderaMen jag har ju har fått se min trädgård i flera tidningar.
Meeen tiden det tar är inte OK flera år jag vet har hänt mig med supertrist :/
En del 'trillar av pinn' en del skiljer sig & flyttar mm Glädjen över att blivit tillfrågad förbyts i tvivel ...
Man har ju gjort massor på de åren i trädgården & rynkorna & de grå stråna har blivit fler ha ha
Har egentligen massor att säga i detta ämnet men tror inte någon som bestämmer på tidningarna bryr sig tyvärr....
KRAM från mig!
Din trädgård är helt rätt för ett reportage, men det är inte ovanligt att det blir som det blev för dig. Lite trist för det kan ju hända mycket i en trädgård över tid. En annan sak är att reportagen ofta ger en sån pytteliten bild av en trädgård. Hoppas du snart får se din trädgård i de största trädgårdstidningarna!
SvaraRaderaKram
Det är kul när någon vill fota i ens trädgård fast det vill man helst inte erkänna att man tycker, Förra hösten hade vi en frilansfotograf hos oss, hon ringde och kom faktiskt. Sen visste hon inte när det skulle komma i någon tidning. För ett par veckor sen en tidningsredaktör och ville veta mer om trädgården för hon skulle skriva om oss. Det tror jag inte förrän jag ser det. Tidningen heter Älskade Hem och skall komma ut i morgon så jag skall se om jag hittar den. Den kommer inte ut så ofta kanske 3 ggr per år. Ha det fint. Carita
SvaraRaderaJadu, här är en till som väntar och känner igen sig precis. Här är vi inne på tredje året av väntan, och som du säger känns det inte så kul längre. Ingen skugga över skribenter och fotografer, men tidningarna kanske inte skulle bygga upp sådana berg av reportage? För hur kul är det som läsare att vilja besöka en trädgård man läst om bara för att upptäcka att det är omgjort/inte öppet för allmänheten längre/trädgården har nya ägare som är måttligt roade av uppmärksamheten?
SvaraRaderaHur som helst, jag praktiserar besök i verkligheten när jag ser en fin trädgård. Mycket roligare!
Ha en fin helg och så satsar vi på Tusen Trädgårdar nästa sommar eller vad säger du?
Kram Kristina
Så bra du beskriver det. För så är det. jag har en väninna som fick sitt reportage i en tidning, då hade hon flyttat från hus och hem hur kul är det att se det efteråt utan förvarning., Det är nog tidningdfolket som är egoister inte vi som drabbas.( tyckte det var ett knepigt uppdrag idag)
SvaraRaderaI vilket fall som helst så har du en underbar trädgård och så fina bilder av hösten du ger oss.
Ha det så gott i helgen
Kramar Meta.
Plötsligt minns jag också hela den där "resan". Allt putsande inför, hoppet och fallet därefter. Jaja, nu glömmer jag det hela och lever här och nu.
SvaraRaderaSkulle med glädje läsa och se bilderna från din trådgård i en riktig tidning
Trevlig helg!
/Anette
Intressant det du skriver om, jag visste inte att man kunde få vänta så länge eller inte alls. Hoppas det blir publicerat snart.
SvaraRaderaDin trädgård är verkligen jättefin.
Ha en fin helg
Kram Maria
Näe, Veronica, nu är du faktiskt övermåttan SNOBBIG! Är det bara det som hamnar i tidningar som räknas, jag bara frågar! Jag har gjort flera UNDERBARA reportage på min blogg från er trädgård. Gå in på rubensrabatter.blogspot.se och sök sedan på Sanda Cottage, sedan är det bara att NJUTA!!! Dessutom har jag, med hänsyn till dig, inte anmält mina besök med BULLER OCH BÅNG, utan jag har kommit lite OANMÄLD, så att säga. Självklart har det varit med tanke på, att du skall vara FRÄSCH och utvilad när jag kommer, i stället för att slita ut dig på att rensa, plocka undan vattenslangar osv. Du har heller inte behövt åka till kondiset och skaffa doppa till kaffet, men nästa gång hoppas jag att du bjuder på något hembakat! Du kan heller inte klaga på ersättningen, eftersom jag alltid (nästan) har haft med FANTASTISKA plantor från min trädgård. Så tänk på alla LOVORD du fått från inte bara mig, utan från otaliga bloggare, och glöm det där med tidningsreportage! (Hoppas alla fattar, att detta är skrivet på skämt, ha ha jättekul)!
SvaraRaderaHa det gott!
/Ruben
Nej men tar det sån tid att få in det i en tidning.Inte ok.Nog måste dom förstå hur kul och förväntansfullt det är för trädgårdsägarna inte behöva vänta i år för att det ska hända.Hoppas verkligen det blir snart.
SvaraRaderaKram.
Jag njuter av din trädgård, här på bloggen, och vet vilket jobb ni gjort för att få den så fin.
SvaraRaderaHoppas du får se den i ett reportage snart, men om inte, så är den lika fin för det.
Ha en fin helg!
Jag har hört det där, att det kan ta åratal att få in ett trädgårdsreportage i en tidning. Trodde inte det var sant. Och det värsta är att det helt plötsligt kan komma in utan att trädgårdsägaren vet om det. Och flera år efter. Men 5 år! Det är horribelt. Det är inte ok! Då jag hört om detta förut så läser jag alltid reportage från trädgårdar med en nypa salt. Jag tittar mest på bilderna och ser om jag kan få någon inspiration.
SvaraRaderaRuben uttrycker det väldigt bra i sitt lite skämtsamma inlägg ovan. Ni kan vara oerhört stolta över er trädgård och framför allt över er själva. Jag som sett den vet ju. Och jag publicerade mitt inlägg från er trädgård redan dagarna efter jag besökt den. Rykande färskt alltså ;)
Sträck på er och var stolta! Sanda Cottage läser jag gärna om på er blogg, facebooksida och på andras bloggar. Kommer det sedan så småningom ett reportage i någon trädgårdstidningn ska jag läsa det också. Men framför allt ska jag titta på bilderna för att se hur er trädgård såg ut då ... för länge sedan.
Ha nu en härlig helg!
Kram Anita
Framförallt tycker jag att du borde få betalt för att skribenter/fotografer får använda din trädgård som fotomodell! Andra fotomodeller får väl betalt? Och tänk så mycket tid och arbete du har lagt ner på trädgården. Minst 10% av arvodet borde gå till trädgårdsägaren!
SvaraRaderaTycker
Katarina
Den reportasjen må vel komme, sånn helt plutselig!!! I alle fall er bildene du har tatt selv helt fantastisk og vi er veldig mange som nyter de. Tusen takk, og ha en flott helg. Hilsen fra Liv
SvaraRaderaVilken berg och dalbana! Mest synd om alla som inte fick chansen att ta del av din underbara trädgård. Jag är så glad att jag har hittat din blogg och inspireras av allt vackert du har :) Tidningar är långt ifrån allt..
SvaraRaderaOch nu när jag läst ditt inlägg kom jag på en sak som jag definitivt borde ha haft som veckans inlägg. Kanske får kompletta lite..
Ha en fin helg!
Kram Gunilla
Förstår att du önskar få se din trädgård i ett reportage när du ställt upp och lagt ner så mycket tid och arbete inför en fotografering, men varför visar du inte upp din trädgård på annat sätt, med att t ex bjuda in grannskapet till visning, om du nu inte redan gör det, och du tar ju så fina egna bilder av din trädgård, som verkar vara högt uppskattade här i bloggen, kan du inte göra något eget med dem. Vad vet jag, har egentligen ingen som helst aning eller erfarenhet av att få bilder publicerade, men varför vänta på att någon annan gör det när man kanske själv kan göra det...
SvaraRaderaHur som helst, trevlig helg! / Birgitta
Ja.-aa, man har ju så många förhoppningar, och så är man så stolt över sin trädgård - åtminstone vissa bitar av den. Jag tycker att din trädgård är jättefin vad jag kan se om din dina bilder - en riktig oas och en källa till inspiration vad jag tycker. Så varför de inte kunde göra ett reportage av den är lite obegripligt. Men kan varit en dålig dag för dem? Men oavsett så kan du vara stolt och glad - din trädgård är jättefin! /Leena
SvaraRaderaIntressant ämne du tar upp och som frilansande fotograf och skribent kan jag berätta att de allra flesta blir väldigt förvånade när de får veta att det är helt normalt med publicering tidigast kommande år. De flesta tidningar har så lång framförhållning. Just nu levererar jag till våren sommaren 2016. Men att publicera nåt som är fem år gammalt är ju inte ok. Det kan både bero på att det tagit ett par år för fotografen att få jobbet sålt och att tidningen sen legat på det.
SvaraRaderaAtt ta med sig en present av nåt slag tycker jag också är mycket lämpligt, kanske nåt i växtväg som man vet att värden skulle uppskatta för man bör vara påläst när man kommer. Själv har jag faktiskt också varit med om att frilansare dykt upp utan att ens veta nåt om vad som väntar ännu mindre haft nåt med sig. Det känns lite som om nån tagit med sig kameran för att få en privat och exklusiv rundvandring. Att ta med sig sponsarde prylar, är inte praktiskt. Som frilansare kan man inte lägga tid på att jaga sponsorgrejer till presenter och inte blir vi nerlusade av grejer som kommer spontant heller. Att trädgårdsägaren skulle få 10% som Katarina föreslåg är helt orimligt. Så välbetalda är vi inte. Efter ett trädgårdbesök, ska bilderna sorteras, bearbetas, reportaget säljas, text skrivas, bildtexter göras. Många timmars arbete och inte särskilt välbetalt. Faktum är att arvodet sjunkit de senaste åren för att det är tufft i tidningsbranchen. Går att leva på men man blir inte rik. Som frilansare har man firma och skattar 50%. Skulle värden få 10% är det av skattade pengar!
Själv brukar jag vara noga med att förklara hur det fungerar med framförhållningen när jag är ute och fotar, samt håller inblandade uppdaterade när reportage är sålt och till vilken tidning.
Jag hoppas verkligen du får ser din trädgård publicerad snart för det är den värd, men sen gäller det nog att skruva ner förhoppningarna till en annan gång.
Allt gott
Anette
Jeg skjønner godt at du ble glad over å få hagen fotografert og jeg skjønner også godt at du la både arbeid, tid og sjel i det. Dårlig gjort at det ikke er blitt publisert, og jeg hadde vært skuffet! Du har min fulle støtte:)
SvaraRaderaDen som väntar på något gott kan inte vänta för länge...skämt å sido, det låter ganska trist att förbereda sig så mycket och sen bara gå och vänta. Hoppas du kan njuta riktigt mycket av din fina trädgård iallafall och vi andra får ju så länge njuta av dina fina bilder på din blogg! Trevlig helg! /Lotta
SvaraRaderaSpennende lesning og en fin hage :)
SvaraRaderaKära Veronica
SvaraRaderaDet är verkligen varken otacksamt eller snobbigt att bli besviken. Jag vet ju av egen erfarenhet hur tråkigt det är att vänta på att få se hur det blev i tidningen. Det är så olidligt spännande att få se hur någon annan uppfattar trädgården.
Själv har jag fått både snabbpubliceringar och, som sagt fått vänta länge.
Passande nog för dagens tema, så hände det verkligen väldigt plötsligt en januarimorgon: GP Bostad hade gjort ett reportage. Journalisterna som gjorde reportaget sa att GP meddelar alltid i ett par veckor före publiceringen. Tiden gick och gick. Inga meddelanden från GP. Så en morgon, som sagt i januari, ser jag med "katthöga " bokstäver på första sidan: Anja Hills sagovärld. Vet du vad jag gjorde? Jo, jag sprang till Anders och sa att titta, det finns någon med samma namn som mitt....! GP meddelade mig aldrig och jag trodde att det var någon annan som visade sin sagovärld...;-))! Det tog en bra stund innan jag fattade att det var min trädgård det handlade om.
Jag håller verkligen tummarna så att din trädgård snart ska finnas som reportage i en tidning. Kanske kommer det också att ske väldigt plötsligt?!
Jag håller tummarna! Kram!
Anja
Du vet vad jag tycker. Det är lätt att känna sig utnjuttad. I mitt fall var det i stort sett jag som skrev all text som publicerades, jag var illa tvungen då skribenten inget kunde om växter. Trädgårdstidningarna lever på oss, utan oss skulle det inte finnas några bilder att ta. Jag förstår faktiskt inte orimligheten i att kräva ersättning, om man känner för det. För egen del tycker jag att kontrollen över bild och text är viktigare, och nu, när jag läser din hostoria, även kravet på publicering inom, säg, ett år. Om vi alla tuffar till oss, har de inget val.
SvaraRaderaBlir det någon fler gång så blir det på mina villkor. Det är det jag har bloggen till, den föddes faktiskt ur besvikelsen.
Och sist, men inte minst. Inte bara din trädgård, även din skrivstil skulle passa i vilken trädgårdstidning som helst.
Kram
Marta
Hej Veronica!
SvaraRaderaBra rutet! För det är trist att mycket jobb och förväntningar bara skall rinna ut i sanden eller hamna på väntelista. Förstår trädgårdsdjounalisternas dilemma om konkurrensen och pressläggningen.Men det är ändå trist!
Och apropå pioner, så är det bäst att planteras dem på hösten. Dessutom kan man göra fynd på hösten...
Trevlig helg på dig!
Hälsn
AnnA
Hej Veronica!
SvaraRaderaBra rutet! För det är trist att mycket jobb och förväntningar bara skall rinna ut i sanden eller hamna på väntelista. Förstår trädgårdsdjounalisternas dilemma om konkurrensen och pressläggningen.Men det är ändå trist!
Och apropå pioner, så är det bäst att planteras dem på hösten. Dessutom kan man göra fynd på hösten...
Trevlig helg på dig!
Hälsn
AnnA
Oj här vare "hett" , förstår din frustaion, iver, besvikelse och hopp! Hoppas att de får ditt sålt och att vi du får se det i nån tidning! Här inne blir du sedd i alla fall och det med råge! Ha det gott i ditt paradis, kram Ewa :)
SvaraRaderaVänner och familj brukar säga att vi borde visa upp vår trädgård.Jag har då lekt med den tanken om hur det skulle kännas om någon hörde av sig och ville göra ett reportage och det du beskriver fyller upp alla de känslor, tankar som har kommit fram då. Känns som en stor prestations ångest och ett antiklimax.Skulle de vara värt det? Tror inte det?
SvaraRaderaJag startade bloggen om vår trädgård i första hand för mig själv. Sedan att andra uppskattar den sätter krydda på trädgårds pysslet. Det är härligt att få feedback och det bästa med bloggandet är att jag har kontroll på det. Jag bestämmer vad som ska fotas, skrivas och när jag delar med mig av det.
Ha en fortsatt skön dag :)
Bra att du tar upp detta här. Det är inte snobbigt.
SvaraRaderaMånga sliter ut sig totalt inför en visning eller fotoreportage. Det kanske inte besökaren eller fotografen tänker på utan tror att det alltid ser ut så. Jag anser inte att det ska vara en självklarhet att ställa upp för exponering utan ifrågasättande. Det finns många nackdelar med att visa sitt hem och trädgård. Inte minst ur den synvinkeln att det finns oärliga personer (som inte läser bloggar) men som lättare hittar hit efter tidningsreportage. Den senaste journalisten som var hos mig berättade att numera får hon allt oftare ett nej pga den ökande inbrottsrisken. En tid innan hade en privat villaträdgård länsats på värdefulla ting efter ett sådant reportage.
Själv har jag på något konstigt sätt alltid haft så kort varsel före fotoreportage här att jag inte hunnit förbereda mig alls, och ofta har det skett helt 'off season', när trädgården inte varit i topp, samt reportaget har publicerats inom de närmsta dagarna i dagspress eller trädgårdsbilagor.
Det som irriterat mig mest då är när jag som person slagits upp i jättebild och bilderna på trädgården har valts ut ur konstig vinkel och med knapphändig information. 4 gånger har jag varit med om detta, fast alla gånger har det då skrivits av allmänreportrar. En frilansande trädgårdskunnig skulle nog gjort det på annat sätt.
Kram Luna
Jag måste erkänna att jag tycker att det är urtrist med reportagebilder från trädgårdar där ägarna har fejat ihjäl sig. Det är nog därför jag snabbt bläddrar förbi trädgårdsreportagen. Trädgårdarna blir så tråkiga i all sin perfektion och känns inte ärliga. Önskar att fler ville visa sin trädgård så som den verkligen ser ut :D
SvaraRaderaHa en finfin kväll!
Linda
Vilken intressant läsning, både ditt inlägg och alla kommentarer! Jag förstår precis hur du känner det och jag inser att jag ska vara väldigt tacksam över att de två reportage som gjorts om min trädgård har publicerats i hyfsat bra tid. Det ena tog två år eftersom tidningen ville ha kompletterande bilder på mitt blåregn - och det blommar ju inte hela sommaren, direkt. Det andra tog inte ens ett år, det reportaget var redan sålt av skribenten när fotografen (goa Annika Christensen) kom för att fotografera (och ja, regnet upphörde strax innan hon kom så det var ingen stylad trädgård som visades upp - oklippt gräs och blöta ytor ...). Och jag fick en av Annikas fina hinkar som tack - toppen!
SvaraRaderaTur att alla trädgårdsbloggar finns, de är ju ofta dagsaktuella och minst lika fina som det som syns i tidskrifter! Dina bilder inspirerar mig!
Blinkningen kändes lång väg innan jag kom till slutet. Och klart man ska ge luft åt känslan... En anti-climax som rinner ut i ovetande lämnar en bara tom och slut. Dina höstbilder var i vart fall underbara. Och kommentaren hos mig om mannen som sår sina träd men bor i lägenhet - tycker det är underbart men människor som ändå fortsätter bara för de vill. Fler möjlighetseende människor skulle världen må bra av.
SvaraRaderaNu ska jag läsa de andra kommentarerna.
/Carina
En sån ljuvlig trädgård du har!
SvaraRaderaEn sån ljuvlig trädgård du har!
SvaraRadera